ny header

har ni ngn gång tänkt på hur jobbigt det är att skriva med frusna fingrar? men har ingen spänstighet kvar i dom och det blir svårt att hitta tangenterna. Det går typ hälften så fort att skriva som när allt är normalt. det här inlägget lär ta tid. ont får man också, som en kramp. kanske bör testa träningstipsen för tummarna som går som reklam på tvn?
åkte iallafall och kollade på HästhagensBK:s andra match för säsongen. Var en riktig rolig syn att se alla kötta sig fram hela utan teknik. Okej, så elak ska jag inte vara. vissa hade faktiskt teknik, men endel var rätt skrattretande att kolla på. Domarn såg ut som ett fån med ölmage och tomteskägg. Vilken bragd att ha tagit sig så högt i karriärstegen som domare att man får döma korpen? moaha. vem vill döma det egentligen? ett gäng "ungdomar", (mestadels) som bara spelar på skoj. aja, man får sig ju iallafall ett gott skratt när man vankar fram och tillbaka över planen. HBK vann iallafall matchen med ytterst liten marginal.

Sitter här och lyssnar på Jason Mraz - the remedy. om ni inte redan hört den så ladda ner den! fick den av clara här om veckan och jag kan säga som så att jag är fast, helt underbar är den :)

jag har kommit på en sak. jag är aldrig hungrig längre. förut kunde jag äta i skolan och sen ändå vara vrålhungrig när jag väl kommer hem. Har slängt mig över kylskåpet så fort jag kommer in genom dörren. Men nu äter jag knappt i skolan för jag får inte i mig ngt, kan ju ha ngt med halsontet att göra men var ändå så här innan. Idag fick jag knappt i mig två mackor och jag var inte ens hungrig när jag kom hem. är lite skrämmande egentligen, jag som alltid varit tokig i mat. men på ett sätt är det ju rätt bra ändå, sandra undrar hur jag gör men jag har helt enkelt bara tappat lusten.

tack emmie som gjort min header, och visst blev den bra? =)
cyklade hem med clara efter matchen och så skönt att äntligen få prata med henne om allt mellan himmel och jord ännu en gång. var så längesen sist. träffas alldeles för sällan! tänkt vad allt kan ändras? förut snackade vi varje dag, vi gick ju i samma klass. Men nu när vi inte gör det så pratar vi dom ynka få raster vi ibland träffas och lite smågånger här och var. men dessa smågånger blir iallafall verkligen speciella nu, och man tar vara på det. denna tjej är ju helt störtskön och gör en superglad, ! mer av dig clara, i sommar! <3

suddenly, i can smile. på riktigt.!<3
i can't make it go away, i don't want it go away.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0