3 decemer 2007

jag satte klockan igårkväll så pass tidigt att jag trodde att jag skulle kunna ta det lugnt och inte stressa till bussen.
så jag tog det lugnt vid frukosten och när jag fixade mig. men när jag insåg att jag inte packat väskan och bussen skulle gå om fyra minuter kom paniken krypande. jag skyndade mig och var nere vid bussen på minuten. trodde jag missat den, men som tur var så var den försenad.
mötte sandra i skolan och sen kom vanessa och hämtade oss och gav oss skjuts till fredriksbergskyrkan där det pågick adventsfirande. var i god tid och fick bra platser :D mitt i att man typ halvsåg spreds en röst genom kyrkan som gjorde att man vaknade upp. aldrig sett människan som rösten kom ifrån men den gick rakt i hjärtat. jag lovar. den killen sjöng grymt bra. but, who is he? 
Sen blev det biblioteket, kolla på idrottt och näst på schemat, skol- sm :D Vi mötte RIG, riksidrottsgymnasiet. där typ hälften av alla spelare är landslagsspelare. hm, hur skulle detta gå? jo, vi låg under med 1-0. sen vände vi till 2-1. sen kvitterade dom till 2-2. och sen förlorade vi på straffar. hurra, elr inte. jag vägrade i vilket fall som helst att lägga. jag totalvägrade.
Mitt knä gav sig rätt rejält och nu har jag en strålande känsla i hela benet. skönt, njaae? 
pallar inte att bli skadad nu. nejnje, inte alls nu. det är ju nu man ska börja bygga beachkroppen 2008.

mattemattematte, så jävla sugigt. det finns just nu inget värre. och kul är det när man inte fattar ett skit, inte kul alls.
åh, jag pallar inte detta mera.

varför? varför lyckas jag alltid hamna i denna fällan? säg mig. please, tell me.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0